Lisa Palm

Helt sjukt vad som kan förändras på ett år.
Om jag är lite ego och bara pratar om mig själv nu (som vanligt) och om Martina så kan jag säga att våra liv ser helt annorlunda ut nu om man jämför med ett år tillbaka.

Då var vi ensamma. Visst, vi hade ju varandra. Men vi dejtade och misslyckades gång på gång med varenda kille vi gav oss på.
Nu härom dagen var det ju alla hjärtans dag. Kärleksvecka på Teknikum då ju för ett år sedan.
Vi bävade inför skolan varenda dag eftersom man bara såg en massa hjärtan och en massa par som stod och hånglade vid skåpen.

Då var vi ensamma och ledsna. Nu är vi par och överlyckliga :D
För den 8 november blev det Martin och Martina och den 22 december blev det Christoffer och Lisa! <3
Denna alla hjärtans dag var vi inte ensamma eller ledsna. Denna alla hjärtans dag var vi lyckligare än någonsin för vi kunde spendera den med han vi älskar <3
Som alla andra i klassen typ fått göra.

Jag kan inte fatta att vi är så lyckliga nu och dessutom samtidigt!
Vill aldrig att det ska försvinna.

Kommer du inte ihåg när vi dejtade Martina?
När du hade en på G och jag mådde skit för jag var ensam.
Sen sket det sig för dig och då fick jag någon på G.
Vi mådde verkligen ALDRIG bra samtidigt!
Helt sjukt!
Men nu, nu är det helt annorlunda.
Nu är allt perfekt och underbart :)
Må denna känsla av perfektion aldrig suddas ut.
(Oj vilken mening)

Nu är det snart sportlov. Jag och Martin ska iväg (inte tsm).
Så Martina och Christoffer lämnas ensamma kvar :( <3
Kommer sakna alla otroligt mycket men jag och Martin kommer tillbaka :)
Vi fixar det här.
Sen är det praktik.
Svårt att ses men vi fixar det :)
Påsklovet kommer på tur och då har vi en massa tid.
Sen återgår allt som vanligt.

Och om den känsla jag har nu är "vanlig" så har jag aldrig älskat "vanligt" så här mycket i hela mitt liv!

Jag vet hur mycket Martina älskar Martin och hur mycket han älskar henne.
Jag vet också hur mycket jag älskar Christoffer och hur mycket han älskar mig.
Har aldrig känt denna känsla förut. Men jag vill inte förlora den. Inte för en sekund.
För jag har mitt livs lyckligaste stund just nu.
Alltid.
Hela tiden.
Med Christoffer, i skolan med alla vänner, hemma med mamma och pappa (ibland).
Ja, jag är lycklig.
Och för er som känner er hopplöst ensamma just nu i denna stund, nästa år kan det ha förändrats, så ge aldrig upp hoppet om lycka :) <3

Från mig till er alla, ett riktigt bra liv.



//XOXO Lisa <3